Krångliga ord i Ortshistoria.se

Krångliga ord i Ortshistoria.se är markerade med text understruken med punkter (texten här är bara en illustration - inte en länk!). Om du klickar på ett sådant ord bör du få fram ett litet extra fönster med en ordförklaring.

Om ordförklaringarna inte visas beror det antingen på att din webbläsare är inställd på att inte visa popupfönster.

För att ordförklaringarna ändå ska kunna läsas har vi även samlat dem på den här sidan.

Om du hittar krångliga ord som inte finns med i ordlistan kan du gärna meddela det till oss.

Ordförklaringar

A B C D F G H I J K L M N O P R S T U V Ä Ö

Agrar

Sådant som rör jordbruket.

Allmogen

I äldre tid benämning på landsbygdens bönder och obesuttna. Ursprungligen alla invånare, "hela hopen", inom ett geografiskt område.

Amiralitet

Högsta ledningen för ett lands sjöförsvar (flotta).

Animalieproduktion

Produktion av livsmedel med mera baserad på djur, till exempel mjölk, ost, kött.

Anti-merkantil, anti-merkantilism

Motstånd mot merkantilism. Merkantilism är den ekonomisk-politiska syn enligt vilken en lands utveckling bäst främjas av varuexport och inhemsk varuförädling. Staten bör därför gynna sådana verksamheter genom till exempel stöd åt exportindustri och genom att ersätta importvaror med inhemsk tillverkning.

upp

Barock

Stilriktning inom bland annat arkitektur och bildkonst under 1600-talet och en bit in på 1700-talet.

Bergslag

I äldre tid benämning på det geografiska område där man bedrev bergsbruk, dvs. brytning och bearbetning av malm till exempel järn, koppar och silver. Denna verksamhet reglerades genom särskild lagstiftning. Bergslag var också benämningen på det arbetslag på en ort som sysslade med bergsbruk.

Beväring, Beväringsmöten

En form av allmän värnplikt införd 1812 och som 1901 övergick i allmän värnplikt. Beväringarna kallades till beväringsmöten för utbildning.

Birkarlar

Handelsmän i Kemi, Torne, Lule och Pite socknar som i äldre tid hade ensamrätt till lappmarkshandeln och skatteuppbörd mot en mindre avgift till kronan (staten). Dessa förmåner avvecklades under 1500- och 1600-talen.

Bottniska handelstvånget

Bestämmelser inom äldre svensk handelspolitik som förbjöd städer i Norrland och Finland att driva egen utrikeshandel. Deras export och import skulle ske via Stockholm eller Åbo. Reglerna avskaffades 1765.

Branschstruktur

Näringslivets sammansättning till exempel speglat i arbetsstyrkans fördelning på olika verksamheter, eller i produktionens storlek.

Bysantinska

Bysantinska riket, beläget i östra medelhavsområdet, började med Konstantin den stores maktövertagande år 324 och grundandet av staden Konstantinopel på samma plats som antika staden Byzantion. Den egentliga bysantinska perioden sträcker sig från 600-talets mitt fram till Konstantinopels fall 1453.

upp

Centralort

Huvudort i en kommun, en tätortsregion (stadsregion), ett län eller liknande. I centralorten finner man det rikligaste utbudet av affärer, offentlig och privat service av olika slag och kulturella aktiviteter.

Centralortsfunktioner, serviceuppgifter

Verksamheter som främst är lokaliserade till centralorter, till exempel varuhandel, privata och offentliga tjänster av skilda slag, kulturella institutioner och dylikt. Centralorten förser omgivande bygder (som kan vara kommun, region, län osv.) med sådan service.

Cistercienser

Religiös klosterorden utgående från franska klostret Citeaux. Reglerna föreskrev att klostren skulle ligga i glest bebodda trakter. Till Sverige kom rörelsen på 1100-talet och inom nuvarande gränser har det funnit arton kloster. (Se Orden)

upp

Dominikaner

Religiös orden stadfäst 1216 och som etablerades i Skandinavien på 1220-talet. En svart kappa ingår i ordensdräkten som gett medlemmarna namnet svartbröder. Dominikankloster har funnits på flera håll i Sverige. (Se Orden)

upp

Faktori

1. Fabrik i äldre tid för tillverkning av varor, till exempel gevär, i större skala.

2. Faktori är även en benämning på filialkontor och särskilt europeiska handelskontor i länder utanför Europa. Dessutom kan begreppet avse den äldre organisationen för hemindustrin.

Fogdesäte

I äldre tid en plats med statliga förvaltningsuppgifter; centrum för ett fögderi. Fogde var en benämning på olika typer av statliga ämbetsmän, men benämningen finns även på andra håll (gårdsfogde, gruvfogde m.fl.).

Fortifikation, Fortifikationsjord, Fortifikationsgördel

Befästning

Franciskaner

Medeltida klosterorden baserad på Franciskus av Assisi läror med ideal som broderskap och egendomslöshet. Under medeltiden bar medlemmarna gråa kappor och kallades därför gråbröder eller gråmunkar. Franciskankloster inrättades i flera svenska städer under medeltiden med upplöstes efter reformationen på 1500-talet. Under 1960-talet återkom de till Sverige. (Se Orden)

Frihamn

Plats där varor från utlandet kan införas, lagras och bearbetas utan att tull behöver betalas. Tullbehandling sker först när varorna förs vidare inom landet eller till utrikes ort.

Friköping

Ort med fria handelsrättigheter och fri från städernas skråtvång. Den första friköpingen (Strömstad) tillkom 1667 och systemet upplöstes i och med kommunreformen 1862 och näringsfrihetslagstiftningen 1846 och 1864.

Fristad

Stad i äldre tid med rätt till fri näringsutövning. Enda svenska fristaden är Eskilstuna fristad från 1771. Möjligheten att bilda fristäder upphörde automatiskt med näringslagstiftningen 1846 och 1864

Fundationsbrev

Grundläggningsurkund, stiftelseurkund. (Se urkund)

Förläning, Förlänades

I äldre tid ett område eller intäkt som kungen (kronan) kunde ge (förläna) en person i utbyte mot någon slags tjänst.

Förort, förstad

Ort belägen inom en stads- eller tätortsregion, ofta med ett eget centrum, men starkt beroende av den större stadens (tätortens) arbetsmarknad, service- och kulturutbud etc.

upp

Garnison

Garnison avsåg i äldre tid de militära trupper som hade att försvara en viss plats (stad, fästning eller liknande). Senare betecknar garnison de trupper som i fredstid är stationerade på en ort.

Garnisonsort

Stad (eller annan ort) som domineras av eller har stora inslag av militära förband.

Gevärsfaktori

Fabrik i äldre tid för tillverkning av gevär i större skala.

Gråbrödakloster

Annat namn på franciskaner; en medeltida klosterorden baserad på Franciskus av Assisi läror med ideal som broderskap och egendomslöshet. Under medeltiden bar medlemmarna gråa kappor och kallades därför gråbröder eller gråmunkar. Franciskankloster inrättades i flera svenska städer under medeltiden med upplöstes efter reformationen på 1500-talet. Under 1960-talet återkom de till Sverige. (Se Orden)

Gårdfarihandel, ambulerande handel

Kringvandrande (ambulerande) handel på landsbygden, där kunden uppsöks av en försäljare från annan ort. Ursprungligen handlade det om rättigheter för folk i Sjuhäradsbygden i Västergötland att bedriva kringvandrande handel. Dessa försäljare gick under beteckningen knallar.

upp

Handelsräjong

Handelsområde

Handelstraktat

Handelsöverenskommelse

Hanseatisk, hanseater

Förhållanden som rör Hansan, som var ett förbund, från 1100-talet till mitten av 1600-talet, mellan köpmän och städer i Östersjöområdet.

Harneskfaktori

Fabrik i äldre tid för tillverkning i större skala av harnesk, dvs. olika former av skydd för kroppen mot vapen.

Husarer, Husarregemente

Militärt förband av ryttare som infördes till Sverige vid mitten av 1700-talet för lättare spaning.

Härad

I äldre tid ett mindre rätts- och förvaltningsområde på landsbygden inom ett landskap. Under 1900-talet har häradet helt förlorat sin gamla betydelse som rättsligt och administrativt organ för landsbygden.

upp

Inkorporera, Inkorporering

En kommuns sammanslagning med en annan kommun.

upp

Johannitkloster

Andlig orden grundad 1080 och namngiven efter Johannes Döparen. Världens äldsta ännu existerande orden.

Jugend

Riktning inom konst och arkitektur mm vid sekelskiftet 1900.

Järnkram

Mindre föremål av järn.

Järnmanufaktur

Mindre järnföremål till exempel spik, skruv etc. Tidigare även benämning på de verkstäder eller motsvarande där dessa föremål tillverkades.

upp

Kartell

Inom näringslivet överenskommelse mellan företag eller organisationer om samarbete istället för konkurrens.

Kartusiankloster

Eremitorden grundad 1084 och som förespråkar asketisk livsstil med stränga fasteregler. Medlemmarna bar vit dräkt. I Sverige har endast ett sådan kloster funnits beläget i Mariefred och indraget 1526. (Se Orden)

Kastal

Medeltida försvars- eller vakttorn av sten. Vissa kastaler utvecklades till borgar.

Knallehandel (= gårdfarihandel)

Kringvandrande (ambulerande) handel på landsbygden, där kunden uppsöks av en försäljare från annan ort. Ursprungligen handlade det om rättigheter för folk i Sjuhäradsbygden i Västergötland att bedriva kringvandrande handel. Dessa försäljare gick under beteckningen knallar.

Kommun

En administrativ enhet för lokalt självstyre. Fram till 1970 fanns i Sverige tre typer av s.k. primärkommuner: städer, köpingar och landskommuner. De skiljde sig åt inte bara bebyggelse- och befolkningsmässigt utan också i fråga om kraven på lokal förvaltning och tillämpningen av stadsstadgor.

Från 1971 har vi ett enhetligt kommunbegrepp utan administrativ åtskillnad mellan olika typer av kommuner.

Vid sidan av primärkommunerna finns sedan 1862 landstingskommuner (numera bara landsting) som svarar för kommunalt självstyre främst inom sjuk- och hälsovård samt trafikfrågor men också kultur och regional planering.

Kommunreformen 1971

År 1971 infördes ett enhetligt kommunbegrepp utan administrativ åtskillnad mellan olika kommuntyper. Städer och köpingar försvann därmed som kommunaladministrativa enheter, och de få kvarvarande municipalsamhällena avvecklades. Reformen innebar också att befintliga kommuner lades samman till större enheter. Efter reformens genomförande har antalet kommuner uppgått till runt 280.

Kommunreformer

Större och riksomfattande förändringar av den kommunala indelningen. De hittills största kommunreformerna är 1952 års storkommunreform samt kommunreformen 1971.

Konsul

Chef för ett konsulat, dvs. en representation utomlands för frågor som är konsulära och inte till exempel politiska eller militära.

Kronobränneri

Bränneri (fabrik för framställning av sprit) ägt av kronan (staten).

Kronobruk

Bruk ägt av kronan (staten).

Kuranstalt, Kurortsanstalt

Anläggning för behandling av olika sorters hälsoproblem. Kurorter var ofta belägna i anslutning till bad eller trakter som ansågs ha bra luft eller andra hälsofrämjande kvaliteter.

Kåkstad

Område med enklare bebyggelse, ofta spontant framväxt bebyggelse utanför stadsgräns.

Köping, köpingskommun

Administrativ enhet för lokalt självstyre. Köpingarna var egna kommuner där städernas byggnads- och brandstadgor hade införts. Förvaltningen var mer avancerad än i landskommunerna men enklare än i städerna. Sådana köpingar har funnits från 1860-talet fram till kommunreformen 1971. I flera fall tillkom köpingar som ett led på vägen mot en stadsbildning.

upp

Landskommun

Administrativ enhet för lokalt självstyre. Begreppet kommun introducerades 1862 då varje socken skulle utgöra en kommun. Mellan 1862 och 1971 gjordes åtskillnad mellan landskommun, köpingskommun och stadskommun. Det rördes sig om olika hårda krav på förvaltningens och rättsväsendets ordnande, stadsstadgors tillämpning med mera. Landskommunerna hade den enklast förvaltningen och de lägsta kraven. Olikheterna motiverades av skillnader i näringsstruktur, befolkningstäthet, bebyggelse och liknande. Ett enhetligt kommunbegrepp infördes 1971.

Landsköp

Yrkesmässig handel på landsbygden i äldre tid. För att skydda städernas ensamrätt till handel var landsköp förbjudet. Flera lättnader infördes under 1700-talet och alla hinder försvann i och med 1846 och 1864 års näringsfrihetslagstiftning.

Landstingskommun

En administrativ enhet för kommunalt självstyre främst inom sjuk- och hälsovård samt trafikfrågor men också kultur och regional planering. Landstingskommuner (numera bara landsting) tillkom i samband med kommunalförordningarna 1862. De benämns också sekundärkommuner.

Livgeding

I äldre tid benämning på det landområde en drottning fick till underhåll efter makens död.

Lydköping

Lydköpingar tillkom under 1600-talet som ett slags filialer till vissa städer. Berörda städers borgare hade rätt att driva handel i lydköpingarna året om och inte bara under marknadsdagarna. Lydköpingar var särskilt talrika utmed smålandskusten.

upp

Mantalsskrivna

Skatteskrivna

Manufaktur

I äldre tid hantverksmässigt dominerad produktion i större skala och ofta med långt gången arbetsdelning samlad i en fabrikslokal. Produktion av detta slag var organiserad vid sidan av och utanför städernas skråväsende. Ofta rörde det sig om tillverkning av textilier. På 1700-talet infördes en särskild lagstiftning för manufakturerna och de uppmuntrades samtidigt av staten genom till exempel ekonomiskt stöd.

Manufakturkris (se manufaktur)

Problem inom tillverkningen av manufaktur.

Manufakturstad (se manufaktur)

Stad dominerad av manufakturer.

Manufakturverk (se manufaktur)

Anläggning för tillverkning av manufaktur.

Marketenteri

Mindre kiosk och kaférörelse vid ett militärt förband. Ursprungligen benämningen på de försäljare av drycker och livsmedel som följde efter härarna.

Mecklenburgsk

Härrör från Mecklenburg, dvs. historiskt tyskt furstendöme mellan floderna Elbe och Oder i norra Tyskland.

Merkantila

Sådant som rör handels- och affärsverksamhet.

Merkantilism

Merkantilism är den ekonomisk-politiska syn enligt vilken en lands utveckling bäst främjas av varuexport och inhemsk varuförädling. Staten bör därför gynna sådana verksamheter genom till exempel stöd åt exportindustri och genom att ersätta importvaror med inhemsk tillverkning.

Militära förband

Enheter inom försvaret (krigsmakten).

Municipalbildning

Bildandet av ett municipalsamhälle, dvs. en ort inom en landskommun med visst eget självstyre.

Municipalsamhälle

Tätbebyggd ort inom en landskommun med visst eget självstyre och där minst en av de fyra stadsstadgorna måste tillämpas. Samhället hade egen beskattningsrätt och egna beslutande organ. Municipalsamhällen började bildas under 1870-talet, reglerades genom lagstiftning 1898, hade sin höjdpunkt på 1940-talet och avvecklades under 1950- och 1960-talen.

Municipalstyrelse

De lokala organ som beslutar över municipalsamhällets angelägenheter.

Myntning

Tillverkning av mynt

upp

Nationalromantik

Huvudströmningen inom svensk arkitektur och bildkonst runt sekelskiftet 1900.

Nygotik

Stilriktning inom arkitektur och konsthantverk under 1800-talet.

Näringar

Sammanfattande benämning på de yrkesmässiga verksamheter som framställer varor och tjänster.

Näringsfrihet

Frihet att starta och driva näringsverksamhet utan särskilt tillstånd av myndigheter. I Sverige fastställdes näringsfriheten genom 1846 och 1864 års näringsfrihetslagar. (Se skrå)

Näringslagstiftning

Lagar och förordningar som reglerar rätten att driva företag. Genom 1846 och 1864 års förordningar infördes näringsfrihet i Sverige. Varje man och kvinna fick i princip rätt att starta eget företag var helst man ville.

Näringsprofil

Ett relativt mått på hur viktiga olika näringsgrenar är i olika städer.

Baseras på en jämförelse av hur stor andel av en stads befolkning som arbetar i olika näringsgrenar, jämfört med riksgenomsnittet. (Riksgenomsnittet är 1.)

Ett värde lägre än 1 betyder att näringen är mindre på denna ort än på en genomsnittlig svensk ort - ett värde över 1 att näringen är större.

upp

Omland

Handelsområdet för en stad. Kallas även bakland (främst för hamnstäder) eller uppland.

Orden

En sammanslutning av personer som strävar mot ett gemensamt mål och som givit särskilda löften till varandra. Ursprungligen var ordensväsendet religiöst men har med tiden fått en vidare utsträckning. En orden skiljer sig från en vanlig förening genom sin slutenhet, den är ett slutet sällskap

upp

Partibeteckningar i Ortshistoria.se

Dessa förkortningar för partiernas namn användes i Ortshistoria.se:

Patricierförstad

Exklusiv förstad ofta med stora tomter och villor och därmed en socialt och ekonomiskt väletablerad befolkning.

upp

Raffinaderi

Industriell anläggning för rening och förädling av olika råvaror eller produkter.

Recession

Ekonomisk tillbakagång

Rekreationsort

Semesterort, plats för återhämtning

Residensstad

Stad som är huvudort (centralort) för sitt län. I residensstaden bor till exempel landshövdingen och där finns länsstyrelsen.

Reveterad, Reveterat trä

Träväggar beklädda med puts.

upp

Samfärdsel

Transporter, trafik och kommunikationer i samhället.

Seglation

Handelssjöfart med segelfartyg.

Seglationsordning

Bestämmelser som reglerar handelssjöfarten.

Sekularisera

Förvärldsliga, avkristna, överflytta från kyrklig till världslig myndighet.

Senneolitikum

Senare delen av yngre stenåldern

Skrå, Skråtvång

Organisation för städernas hantverk i äldre tid. Alla som utövade ett visst hantverk skulle tillhöra en gemensam organisation, skrå. Systemet avvecklades i och med näringslagstiftningen 1846 och 1864.

Slaggflis

Produkt som uppstår vid olika typer av metallurgiska reaktioner, till exempel vid smältning av malm.

Societetshus

Hus för finare umgängeskretsar.

Socken

Administrativ enhet för lokalt självstyre i äldre tid. Sockenförvaltningen ersattes år 1862 av kommunalförvaltning.

Stad / stadskommun

En administrativ enhet för lokalt självstyre. Stad i äldre tid var en ort som fått särskilda privilegier (s.k. stadsprivilegier) för att driva handel och hantverk. Städerna hade vanligen större folkmängd och högre befolkningstäthet än andra orter. De utgjorde också egna rättskretsar (rådhusrätt) och hade en mer avancerad lokal förvaltning.

Genom kommunalförordningarna 1862 blev de tidigare städerna stadskommuner med fortsatt större krav på administration och förvaltning än övriga kommuner, och de förblev egna rättskretsar.

Under 1900-talet nybildade städer lades däremot under s.k. landsrätt. Staden som administrativ enhet upplöstes genom kommunreformen 1971 då ett enhetligt kommunbegrepp infördes.

Stadsprivilegier

I äldre tid av staten (kungen) utfärdade rättigheter för en viss ort att bedriva främst handel och hantverk. Dessa privilegier utgjorde grunden för det äldre stadsväsendet fram till näringslagstiftningen vid 1800-talets mitt.

Stadsstadga

Nationella bestämmelser som reglerar vissa förhållanden i en stad. Det har funnits fyra stadsstadgor: byggnads-, brand-, ordnings och hälsovårdsstadgan. De tillkom mellan 1868 och 1874. Stadsstadgor kunde också tillämpas utanför städerna. I köpingar var till exempel byggnads- och brandstadgan obligatoriskt gällande och i municipalsamhällena minst en av de fyra stadgorna.

Stapelrätt

Rätten att hålla stapel dvs. att driva utrikeshandel.

Stapelstad

I äldre tid benämningen på stad som fick ägna sig åt utrikeshandel vid sidan av inrikeshandeln. Städer som inte hade denna rättighet till varuutförsel kallades uppstäder.

Stapelstadspolitik

Statens politik för bestämmande av vilka städer som skall få ägna sig åt utrikeshandel.

Stift

Geografiskt område för kyrklig förvaltning. Stiftet leds av en biskop. En ärkebiskop är kyrkans högste chef och leder samtliga stift tillsammans. Stiften indelas i sin tur i kontrakt, pastorat och församlingar, som är den minsta enheten.

Stiftsadministration

Den administrativa ledningen av ett stift.

Stiftsstad

Stad som är huvudort (centralort) för sitt stift (den kyrkliga indelningen av riket). Stiftsstäderna har därmed domkyrka och biskop.

Stuckaturtak

Tak dekorerat med stuck, dvs. en konstmassa vanligen bestående av kalk, gips och limvatten.

Stångjärn

Smitt eller valsat järn i stångform.

Stångjärnshammare

Äldre, ofta vattendriven, typ av hammare som användes för att producera stångjärn,

Ståthållare

Företrädare för kungen inom ett geografiskt område eller på en viss plats (t.ex. ett slott).

Superintendent

Högsta kyrkliga styresman för ett större område med vissa biskopliga uppgifter. Titeln användes i nyinrättade stift under 1500-, 1600- och 1700-talen.

Svartbrödrakloster

Annat namn på dominikanerkloster; en religiös orden stadfäst 1216 och som etablerades i Skandinavien på 1220-talet. En svart kappa ingår i ordensdräkten som gett medlemmarna namnet svartbröder. Dominikankloster har funnits på flera håll i Sverige. (Se Orden)

upp

Tran, Trankokeri

Olja (flytande fett)som framställs ur vissa djurarter som sälar, valar och fisk.

Tänkeböcker

Protokoll från rådhusrätterna i svenska städer på medeltiden och 1500-talet.

Tätort

Ort med minst 200 invånare och ett husavstånd på högst 200 meter. Denna definition är gemensam för hela Norden sedan 1960. I de svenska folkräkningarna, senare folk- och bostadsräkningarna, har begreppet tätort med lätt skiftande innehåll förekommit under hela 1900-talet.

Tätortsregion, stadsregion

Större sammanhängande område av tätorter bestående av en huvudort (centralort) med omkringliggande förorter. Förorterna kan ha eget centrum men är starkt beroende av huvudortens arbetsmarknad, service- och kulturutbud med mera.

Tätortssystem, tätortshierarki

Tätorter ordnade efter storlek eller annan betydelse.

Trädgårdsstad, trädgårdsförstad

Stadsbyggnadsideal från sent 1800-tal som ville kombinera storstadskänsla med småstadens kvaliteter och lantlighet. Trädgårdsstaden kännetecknas bland annat av låga hus omgivna av trädgårdar och därmed måttlig täthet. Inslaget av grönska i stadsbilden är framträdande. I Sverige har trädgårdsstäder byggts som, till exempel Enskede trädgårdsstad.

upp

Uppland

Handelsområdet för en stad. Kallas även bakland (främst för hamnstäder) eller omland.

Uppstad

I äldre tid benämningen på stad som enbart fick bedriva handel inom riket och därmed saknade rättigheter till export. Städer som hade rätt till utrikeshandel kallades för stapelstäder.

Urkund

Ett skriftligt dokument, utfärdat av myndighet, juridisk eller enskild person eller motsvarande, som bekräftar beslut eller sakförhållanden. Exempel är kungliga brev, kontrakt, gåvobrev och testamenten.

Utrikes seglation

Handelssjöfart på utrikes ort med segelfartyg.

upp

Vadmal

Grovt och slitstarkt ylletyg

Vallfartsort

Ort som uppfattas som helig och som besöks för att fullgöra en religiös handling.

Vitaliebröder

Kapare (sjörövare) i Östersjön omkring 1400.

upp

Ärkesäte

En ort där ärkebiskopen finns.

upp

Örlogsflotta

Sjöstridskrafter

upp