Kommunerna 1955: Bjurholms landskommun

Bjurholm rubrikBjurholm karta

Bjurholm vapen

Sockenvapnet upptar två strömmar, Öre- och Lögdeälvarna och en bäver. Med skogarna mellan dem samt Sexberget i väster och Ångermanbalen i socknens mitt har man fångat det väsentliga av naturen.

Bjurholm flygfoto

Bjurholm

Bjurholm Bastuträsk

Flygfoto över Bastuträsk, Bjurholm

Bygdens näringsliv

Bjurholm timmer

Bjurholm


Skogen och jorden bestämmer näringslivet i Bjurholm för dess drygt 5000 invånare. Mo och Domsjö A.-B. har sedan gammalt förvaltningskontor i samhället. Skogsarealen utgör 102000 har. Från sekelskiftet har åkerarealen utökats från 1000 hektar till 2900 har år 1927 och 4000 har år 1950.

Bjurholm tätort flygfoto

Bjurholms natur.

Bjurholm natur

Bjurholm.

Bjurholm lada

Några drag ur Bjurholms historia.
Gustaf Vasas skattebok räknade med tre bönder i Agnäs 1543.
I mitten på detta århundrade drog Nordmalings kustbönder upp till Bjurholms sjöar för fiske. På 167O-talet upplevde denna bygd en nybyggarperiod, Finnar upptog ock nybyggen. En lada i Agnäs står ännu kvar med texten "Anno 1671 IHS". Först år 1759 upptogs Bjurholm av Mårten Andersson. Hans "kojbacke" utpekas nu, mitt emot nuvarande hembygdsgården i nerfarten till Öreälven och Bäverholmen, som har givit samhället sitt namn. Ar 1806 stiftades kapellaget, 1815 blev sockenbildningen klar, år 1875 byggde församlingen ny kyrka och 1935 invigdes nytt tempel, en vacker skapelse av Kjell Wretling.

Bjurholm bönder och ko