Kommunerna 1955: Kvillinge landskommun

Kvillinge socken omfattade redan vid 1300-talets slut ungefär samma landområde, som den nutida storkommunen Kvillinge. Arealen utgör 26614 hektar, varav dock endast cirka 2350 hektar utgör åkermark, under det att större delen av marken är skogbevuxen.
Bebyggelsens lokalisering har under tidernas lopp väsentligt förändrats. Kärnbygden under medeltiden var slätten, vilken utbreder sig mellan Norrköping och Kolmårdshöjderna, s.k. Kvillingeslätten. I dag är tätbebyggelsen utspridd företrädesvis å Kolmårdssluttningarna mot Kvillingeslätten med särskilt tre mer eller mindre sammanväxta tätorter: Åby, som är huvudorten, Jursla och Kvillinge, den sistnämnda belägen omkring sockenkyrkan. Den sammanlagda folkmängden i dessa tre icke administrativa tätorter torde i dag utgöra cirka 3000 personer. Andra mindre tätortsbildningar inom kommunen äro Simonstorps stationssamhälle, Hults Bruk och Herstaberg. Hela kommunens befolkning utgjorde 1/1 1955 5507.
Spåren av förhistorisk bebyggelse äro talrika men hårt åtgångna av senare tiders odling. Gravfälten har legat tätt under kolmårdsbranterna och socknens sju fornborgar ha bildat liksom ett garnityr till de äldsta byarna på slätten.
I mitten på 1500-talet spårar man ett nytt element i bebyggelsebilden, sågkvarnarna, av vilka den första var kronosågen vid Näkna.
År 1584 påbörjade riksrådet och ståthållaren Hogenskild Bielke uppförandet av Loddby säteri; detta följdes senare år 1610 av Lida, på 1630-1640 talen av Krusenhof, Björnsnäs och Björnviken samt 1676 Herstaberg. Dessa säterier ha under tiderna och allt fort spelat en stor roll i kommunens ekonomiska liv.
År 1639 anlade den dåvarande innehavaren av Björnsnäs på sitt hemman i Åby en gästgivaregård, vilken under sekler kom att bli en medelpunkt. Samma år uppfördes också en tingsstuga på andra sidan vägen mitt emot gästgiveriet.
Någon gång vid 1600-talets mitt anlade även Krusebjörn en lastageplats vid Ströja-Brädudden, och över denna hamn skeppades till långt in på 1800-talet en mängd varor från bl. a. Bergslagen, främst järn och bräder.
År 1640 avskildes norra delen av socknen till en annexförsamling till Kvillinge, Simonstorp. Nio år senare fick den egen kyrka, bildade egen kommun och gick intill kommunsammanslagningen 1952 sin egen väg, då den på nytt sammanlades med den gamla moderkommunen Kvillinge.
Redan i slutet på 1600-talet anlades Hults Bruk på sin nuvarande plats, vilken industri under tidernas lopp och allt fort varit en av de bärkraftigaste i bygden. Skeppsspik, senare kätting och på senaste tid yxor har varit brukets specialitet. Bruket tillhör numera Holmenkoncernen.

På mitten av 1840-talet anlades Torshags fabriker, ursprungligen och alltfort bomullspinneri, vilket för närvarande drives av Stockholms Bomullspinneri & Wäfveri AB, som vid Torshag anlagt en ny fabrik med för närvarande över 300 anställda.

Stockholms Bomullsspinneri & Wäfveri AB:s fabriker vid Torshag.

I slutet på 1800-talet anlades Loddby Sulfitfabrik av Holmens Bruk i Norrköping - och har kring densamma vuxit upp även ett betydande villa samhälle, bebott av tjänstemän och arbetare i fabriken. Vid fabriken är cirka 120 personer anställda. Utöver de ovan uppräknade industrierna finnas bl.a. följande: yllefabrik, makaronifabrik och karosserifabrik. Många är också de inom kommunen, som ha sin utkomst i Norrköping inom skilda yrken. För övrigt spelar skogsbruket en väsentlig roll i ortens näringsliv och trots mekaniseringen även på detta område ha många personer direkt eller indirekt sin utkomst från skogen.

Den kommunala verksamheten har från tidigare relativt blygsamt format sedan slutet på 1940-talet företett en stigande aktivitet. På senare år ha 3 st pensionärshem om 36 lägenheter byggts och ett 4:e planeras. Utbyggnad av vatten och avlopp inom nya byggnads områden samt den äldre bebyggelsen pågår. Nytt vattenverk och nytt avloppsreningsverk planeras. Inom skolans område skall så snart tillstånd erhålles byggas ny småskolebyggnad och bespisningslokal i Åby - dessutom pågår utredning om införande av 8:e och 9:e skolåren. Inom socialvården pågår utredning angående byggande av nytt ålderdomshem. Kommunal tvättstuga har beslutats av fullmäktige och avses densamma bliva kompletterad med badanläggning. På byggnadsplaneringens område pågår sedan flera år tillbaka arbete med generalplan för kommunen, vilket arbete avsevärt fördröjts på grund av vägmyndigheternas ovisshet beträffande ändring av rikshuvudvägens sträckning genom Åby samhälle. En särskild detaljplan för centrum har även påbörjats.
Kommunens markpolitik har under senare år varit synnerligen aktiv, dels har redan planlagd mark exploaterats, dels har flera lantegendomar i omedelbar närhet till Åby samhälle inköpts med tanke på framtida exploatering.
Bostadsförsörjningen inom kommunen har främjats dels genom markexploatering för egnahem, dels genom hyresbebyggelse i den kommunala bostadsstiftelsen, Stiftelsen Åby Mo:s regi. Denna stiftelse har under de senaste åren uppfört fastigheter med cirka 120 moderna bostadslägenheter förutom lokaler för den kommunala förvaltningen, provinsialläkaremottagning, mödra- och barnavårdscentral, sjukkassa och folktandvård.

Modern bostadsbebyggelse i Åby - Socialhuset med förvaltningslokaler i bottenvåningen.