Kommunerna 1955: Gäsene landskommun

Vid kommunsammanslagningen 1952 bildade 16 av Gäsene härads 21 socknar en kommun, vilken även övertog det gamla häradsnamnet. Som framgår av det ovan avbildade häradssigillet härleder namnet ur ordet gås. Sankmarkerna inom det gamla häradet har fordomdags varit betesmarker för just detta djur.
Den nya kommunen Gäsene är en av de större i Sjuhäradsbygden och arealen omfattar 405 km2. Inom området bor c:a 5800 människor, vilka huvudsakligen har sin utkomst från jordbruk och skogsbruk. Liksom allmänt i jordbrukskommuner har befolkningen minskat under 1900-talet, men en dämpande faktor har varit de industrier, som vuxit upp inom området. Kommunen har tre stationssamhällen - Ljung vid Varberg, Borås, Herrljunga järnväg och Fåglavik samt Källeryd utmed stambanan Göteborg - Stockholm. I Fåglavik finns kommunens äldsta industri, Fåglaviks Glasbruk, som startade 1874 och nu har c:a 100 anställda. Störst är A. H. Andersson & Co. AB, beläget 2 km från Ljungs stationssamhälle, med c:a 200 anställda. Fabrikens produktion är huvudsakligen inriktad på värmeledningsarmaturer. I vartdera av de tre samhällena Ljung, Annelund och Fåglavik bor c:a 300 personer. Förvaltningscentra är beläget i Ljung, som varit den naturliga samlingsplatsen för området sedan lång tid tillbaka, bl. a. beroende på att här bildats ett litet handelscentra. Häradet har också intill 1945 haft tingsplats i Ljung.

Glasblåsare i arbete.

Fåglaviks glasbruk.

Tingshuset i Ljung. I bakgrunden skymtar hotellbyggnaden.

I samband med storkommunbildningen 1952 förvärvade kommunen tingslagets fastigheter i Ljung, och i den s. k. hotellbyggnadens bottenvåning har tidsenliga expeditionslokaler för kommunal- och poliskontor inretts. Planer har förelegat att också restaurera de gamla tingshusbyggnaden från 1600-talet och där delvis utvinna ytterligare lokaler för kommunala ändamål. Denna fråga har varit det stora tvisteämnet under fullmäktiges första fyraårsperiod, men det senaste beslutet är, att den gamla tingshusbyggnaden skall rivas, om ej hembygdsföreningen har möjlighet att restaurera byggnaden. Det är dock möjligt, att den slutgiltiga domen över huset ännu ej fallit. I samband med Tingshusfrågan har även frågan om nybyggnad av "kommunalhus" utretts.
Då kommunen bildats genom en sammaslagning av delvis mycket små enheter, har anläggningar av den storlek att de kan betjäna den nya kommunen icke funnits. Från Hudene kommun och Gäsene fattigvårdsförbund har dock övertagits två ålderdomshem med sammanlagt ett fyrtiotal vårdplatser. Då antalet åldringar i kommunen är relativt stort är platsantalet emellertid icke tillräckligt. Denna fråga är för närvarande föremål för utredning. Centralskolan, som skall förläggas till Ljung, planeras, och en första utbyggnad kan beräknas under de närmaste åren. Relativt nybyggda skollokaler finns på fem olika platser i kommunen.

Det från Gäsene fattigvårdsförbund övertagna ålderdomshemmet Carinsdal i Ljung.

Hovs folkskola. I förgrunden lärarbostad.

För att åstadkomma en ändamålsenlig bebyggelse i tätorterna har byggnadsplaner upprättats för Ljung och Fåglavik, och som fortsättning har utredningar för vatten och avlopp påbörjats. Att vatten- och avloppsfrågorna icke har lösts har delvis hämmat bostadsbebyggelsen inom tätorterna. Under storkommunens tid har dock betydande nybyggnation ägt rum inom Ljungs samhälle, där ett 25-tal nya lägenheter tillkommit under dess tid och ytterligare ett tiotal planeras. ytterligare utbyggnader vid Annelundsfabriken förestår, och detta kommer att medföra, att ytterligare nybyggnation av lägenheter erfordras för att täcka behovet. Fabriken har tidigare uppfört ett tiotal hyresbostäder för sina arbetare och tjänstemän.
Av denna summariska redogörelse framgår, att kommunala arbetsobjekt icke saknas. Resurserna är dock begränsade, och det är uppenbart, att en kommun av typ Gäsene icke kan hålla jämna steg med de övriga kommunerna i Sjuhäradsbygden när det gäller utbyggnadsprogrammet.

Gammal bebyggelse - och ny. Som framgår kommer lågbebyggelsen åter.