Kommunerna 1955: Hasslö landskommun

Hasslö kommunalexpedition f.d. skolan

För kommunalnämnden och den som fått i uppdrag att något åstadkomma för det angivna syftet, skulle det vara glädjande om bilder och text från Blekinges minsta "storkommun" Hasslö kunde få en plats i samlingen.
På Hasslö levde förföräldrarnas föregångare vid slutet av 1600-talet inom samma oregelbundna strandkontur, som i dag bildar kommunens gränslinjer. Livsvillkoren voro hårda, då nödtorvtig föda med dåtidens enkla redskap skulle bärgas ur hav och magra åkertegar. De fåtaliga familjerna växte dock i antal under det nya åkertegar bröts ur den stenbundna marken.
Otaliga stengärdesgårdar bär vittne om dessa mödor. Fiskelycka och jordbruk i kombination blev grundvalen för livsstilen här under 17 och 1800 talet, men mot slutet av detta kom så stenhuggeriet då blekingegraniten formades till gatsten. Så blev det avlöningar till stenhuggare samt bergavgifter och körslor för jordägaren. Detta varade till ett stycke in i 1900talet och är nu helt nedlagt.

Garphamnen vid Hasslö sydsida.

Hallahamnen vid nordvästsidan.

Sedan motorns tillkomst har fisket rationaliserats och blivit dominerande, medan jordlotterna uppdelats och blivit betydelselösa som existensgrund. Hasslö har f.n.v. Blekinges största trålfiskeflotta och 2 fiskhamnar. Garphamnen på öns sydsida och Hallahamnen på nordvästsidan anlades 1932 och 1934 men äro redan för små för det växande båtbeståndet. Vid Garphamnen pågår utvidgningsarbeten och Hallahamnen står i tur.
Många hasslöbor reser dagligen båtledes till anställningar i grannstaden Karlskrona och via yrkesskolorna går ungdomens väg till industriorternas verkstäder och fabriker. Ett båtvarv är allt som finnes här och industri är otänkbart.
År 1890 hade Hasslö 900 och 1935 1530 innevånare. Siffran har krympt till nu 1458 personer. Jämförelse med andra och rika kommuner kan icke göras till Hasslös fördel, men visst har ön gjort stora framsteg vid jämförelse med svunnen tid.
Den karaktäristiska skärgårdsnaturen har vi kvar. Markytan cirka 800 hkt stor ter sig som ett oregelbundet mönster i utmarker, åkrar, ängar och berghällar. Flack och kal, med här och var en björk eller talldunge som omväxling med bebyggelsens trädgårdsbestånd, framträder ön på avstånd för ögat. Vid näktergalssång, sol, grönska och havsluft kan så stämningen av idyll födas och Hasslö få smeknamnet "Blekinges Hawaie", men årstiderna växlar. Höstens stormar och grå dimmor drar in över ön, dagern mörknar och stämningen blir tyngre. Mången lustvandrar då i tanken till städernas ljusa gator och nöjestempel. I denna kontrastverkan, särskilt märkbar i skärgården, får säkerligen personlighet och lynne sina säregna drag.
Från denna karga och torvtiga tillvaro kom på slutet av 1800talet Fabian Månsson ut till anläggningsarbeten, arbetarrörelse och riksdagsdebatter som en fattigdomens lidelsefulla förkämpe för bättre och större rätt åt de missgynnade i tillvaron. Minnen från hembygden följde med som inspirerande faktor och i hans bok "Rättfärdiggörelse genom tron" skildras hasslöförhållanden, där då levande och döda hasslöbor agerar under förtäckta namn.

Hasslö nya folkskola

Å fädernejorden vid öns norra sida är Fabians ensliga gravplats belägen invid stranden. Hans privatbibliotek har i år hemförts som gåva till födelsekommunen, där det fått sin placering i nya folkskolans biblioteksrum. Att Hasslö någon gång kan nämnas som "Fabians ö" har kanske sina orsaker, närmast kända av innevånarna och hans närmaste i livstiden.
Med tillkomsten av den nya folkskolan 1952 har öns äldsta skolhus, där Fabian en gång nött skolbänken-, omändrats till kommunalexpedition. Samtidigt uppfördes härute 2 nya lärarbostäder och f.n.v. byggs här eget ålderdomshem med 15 vårdplatser.
Innebyggarnas önskan om broförbindelse med fastlandet och Blekinges vägnät, har länstyrelsens och vägförvaltningens bevågenhet. Antagligen kommer projektet att inom snar framtid förverkligas och därmed skulle isvintrarnas besvärligheter bliva eliminerade och Hasslö förvandlat från genuin skärgårdsö till en utlöpare av det blekingska kustlandet.

Hasslö kyrka

Hasslö tillhörde tidigare kommunalt och kyrkligt Förkärla men genom Kungl. brev av den 3 dec. 1886 blev det bestämt att Hasslö skulle bilda egen församling från o.m. den 5 maj 1888. Aspö som tidigare utgjort del av Nättraby skulle också bli självständig församling och ha gemensam präst med Hasslö allt under Nättraby pastorat. Kommunalt skulle Hasslö och Aspö ha gemensam förvaltning. Så gick det till 1920talet då de borgerliga kommunerna varför sig blevo självständiga. Självständigheten består för Hasslös vidkommande och Aspö har 1952 uppgått i staden Karlskrona. Hasslö kyrka invigdes 1891 och är byggd i nygotisk stil.