Kommunerna 1955: Ringarums landskommun
1. Ringarums kommun, som har en areal av 28016 kvkm, har en folkmängd av 4407 innevånare. Under de senaste 10 åren har kommunen fått vidkännas en befolkningsminskning. Anledningen till befolkningsminskningen får tillskrivas den alltmer stigande utflyttningen från kommunen. Under de första åren på 1940-talet kunde kommunen dock glädja sig åt en befolkningsökning och år 1947 hade kommunen inte mindre än 4815 personer.
Inom kommunen finnes två större samhällen, Ringarum och Gusum.
2. Socknen Ringarum, Som nämnes i samband med kyrkopräst, kallas i originalurkund från år 1410 för Ringarwm. Det synes vara ett äldre namn Ringe på den i socknens centrum belägna ringformiga till stor del sanka slättmark, samt ordet "rwm" är troligen i betydelsen tomt.
Inom Ringarum har sedan 1600-talet varit en omfattande industriverksamhet i Gusum. År 1653 anlades där ett järnbruk med masugn till styckgjuteri av Hubert de Besche och bans svårer Henrik de Try vid Gusums å. Redan år 1661 erhölls Bergskollegie privilegium för ett mässingsbruk. Sedermera anlades i Gusum en knappnålsfabrik, järn- och stålmanufakturverk, stångjärnssmide etc.
Under 1800-talet förekom livlig gruvbrytning av järn och kobolt. Även kalkstensbrott fanns.
Inom kommunen finnes sedan lång tid tillbaka bl.a. ett förnämt herresäte, Fyllingarum, vars äldste kända ägare är Birger Gustafsson af Sparresläkten, som levde i slutet av 1300-talet. Intill 1600-talets början innehades herresätet av Bååtska ätten. I början av 1700-talet inköptes Fyllingarum av generallöjtnanten och guvenören frih. Jacob Burensköld, stiftaren av det Burensköldska fideikommisset. År 1724 skänktes gården Gullersbo av Burensköld till kommunen. Avkastningen skulle tillfalla de fattiga.
Redan år 1818 inrättades två sockenskolor i Ringarum. Som lärare tjänstgjorde församlingens och Brukets klockare, två förmiddagar i veckan. Undervisningen avsåg endast kristendomsundervisning. Sedermera anställdes en ambulerande skolmästare.
Till kommunens historiska minnesmärkan kan särskilt erinras om den vid landsvägen vid Frörums ägor uppresta marmorstenen. Denna sten upprestes av häradshövdingen och lagmannen Gustaf Spaldencreutz till minne av konung Gustaf III:s besök den 16 september 1775 vid genomresa till Karlskrona. Konung Gustaf III lär bär ha blivit mött och hyllad av Gusums herrar och tjänare och här intagit middag under bar himmel.
3. Kommunen består huvudsakligen av skogsbygd, varför flera sågverk finnes och då främst Norsholms Sågverk. Även näringsgrenen jordbruk är viktig för befolkningens utkomst. C:a 25% av kommunens areal utgöres av åker.
Den dominerande och för ortsbefolkningens försörjning viktigaste industrien är det förut omtalade Gusums Bruks AB fabriker. Bruket består av smälthytta, skärverk samt fabrik för tillverkning av tråd och metallduksväv samt blixtlås. Gusums Bruks blixtlås är Nordens största och det tillverkas inte mindre än 20 km blixtlås per dag. Sammanlagda anställda är c:a 500 arbetare och 45 tjänstemän.
Gusums bruks AB fabriker i kvällsbelysning
I Ringarums kyrksamhälle finnes tegelbruk med sysselsättning för ca 25 arbetare, Båt- och snickerifabrik, Ångsåg etc.
Bilden visar Ringarums Tegelbruk och en av kommunens viktigare näringsgren: Jordbruk med kreatursskötsel.
4. Inom kommunen finnes två kyrkor, nämligen Ringarums kyrka, vilken uppfördes år 1777, och Gusums kyrka, vilken uppfördes år 1731. Sistnämnda kyrka byggdes för bruksfolkets och de sydligaste sockenbornas behov.
Till vänster: Ringarums kyrka
Gusums kyrka
Kommunen har nio skolor, varav tre äro nedlagda. I Gusum har nyligen uppförts en skola omfattande sju klassrum jämte specialbyggnad för slöjd, skolkök etc.
5. Kommunens sammanlagda antal skattekronor uppgår till 110732:34 eller omräknat till 24:52 skattekronor per invånare. Den kommunala och kyrkliga utdebiteringen under år 1955 uppgår till sammanlagt 7:94 kronor.
