Kommunerna 1955: Seglora landskommun

Seglora kyrka flygfoto

Seglora kommun omfattar tillsammans med grannkommunen Kinnarumma den nordligast delen av Marks härad och har en folkmängd på 2450 personer. Kommunen, som har en utpräglad höglandsnatur, utgöres till största delen av bergig skogsmark och har sin tätaste bebyggelse i Viskadalen. Den sammanlagda arealen är 120,68 k2m, vilken till c:a 65% utgöres av skogsmark. Den återstående delen är åkerjord och mossar.
Fornsaker funna inom kommunen visar att våra förfäder redan under stenåldern haft boplatser här. Vid Lundsberg finns domarring och bronsföremål lär vara funna i Rydal.
Enligt skriftliga källor är kommunen känd från 1200-talet. Biskop Brynolf i Skara lär vid denna tid ha bytt bort några ej namngivna gårdar i Seglora till kanikern mag. Bengt.
Namnet Seglora torde vara allmänt känt genom vår gamla kyrka på Skansen i Stockholm. Den såldes dit 1916 och uppfördes där följande år. Kyrkan byggdes i Seglora 1729-1730 av furustockar. Yttertak och väggar kläddes med spån. Sakristian och tornet kom till först 1780. Brandrester, som upptäcktes vid flyttning av denna kyrka, visar att en tidigare kyrka funnits på samma plats och med sannolikhet från 1100-talet. Mellan 1100-talskyrkan och kyrkan, som flyttades till Stockholm, har funnits ännu en kyrka, som rivits. Seglora nuvarande kyrka uppfördes 1903.
Tidigare har kommunen tillsammans med annexförsamlingarna Fritsla, Kinnarumma och Skephult bildat Seglora pastorat i Marks- och Bollebygds kontrakt av Göteborgs stift. Men år 1919 förflyttades kyrkoherden till Fritsla och år 1940 beslöt Kungl. Maj:t att Fritsla skulle i stället för Seglora bli moderförsamling.
Skolväsendet i Seglora daterar sig från förra hälften av 1800-talet, då det förekom s.k. ambulerande skolor, som 1863-1864 delvis ersattes med permanenta skolor vid kyrkan samt i Ingeshult. Skolan i Ingeshult användes fortfarande för skoländamål, där klasserna 3-6 från förutvarande skolområden vid kyrkan samt Ingeshultsområdet undervisas. Dessutom finnes det skolor vid kommunens båda industriorter Rydal coh Svaneholm. Skolan vid Rydal ombyggdes 1916 samt moderniserades 1938. Första skolan vid Svaneholm byggdes 1912 och ersattes med en ny skolbyggnad år 1949 samt erhöll gymnastiksal för skola av A-form 1953. Skolformen är B 1 i hela kommunen med A-form i centraliserad 7:de klass.
År 1926 öppnades Viskadalens folkhögskola genom donation av fröken Agda Eriksson, Rydboholm. Skolan har utvecklats till en arbetarnas folkhögskola för så gott som hela Sverige. Även utlänningar söker sig dit.
Av mycket stor betydelse för kommunens ekonomiska liv är de båda industrierna vid Rydal och Svaneholm. År 1853 bildades ett bolag för anläggande av ett bomullsspinneri i Rydal. Till en början drevs anläggningen med vattenhjul, men numera har man egen el-kraft. Spinneriet är ett av landets modernaste och sysselsätter omkring 350 personer samt har en omsättning av cirka 8 miljoner.
Den andra stora industrianläggningen inom kommunen är Skandinaviska Gummiaktiebolaget i Svaneholm, vårt lands äldsta gummifabrik. Omsättningen är omkring 15 miljoner och de anställdas antal omkring 550.
Kommunens sociala omvårdnad är mycket god. År 1916 byggdes det första ålderdomshemmet, som 1953 ersattes med ett nytt med 29 vårdplatser. Det nya hemmet torde vara ett av de modernaste i Sverige och förlagt till kyrkan.
Seglora och Kinnarumma kommuner utgöra numera gemensamt provinsialläkare-, polis- och sjukkassedistrikt.
Kommunen har god ekonomi och avsevärda fonderingar för byggnadsändamål med 7,5 kronor per skattekrona.
Antalet skattekronor för år 1955 utgjorde 89650:-.
Bland våra mera bemärkta män i det kommunala livet i gången tid ha bl.a. varit hemmansägaren August Carlsson, Upptröst, som i icke mindre än 46 år var kommunalnämndens ordförande samt dessutom under många år fattigvårdsstyrelsens ordförande. Nämndemannen Johan Edvard Johansson, Skrimhult, vilken beklädde posten som kommunalstämmans ordförande i 28 år och som också på sin tid var valnämndens och pensionsnämndens ordförande. Gummiarbetaren Martin Persson, Bogryd , var kommunalfullmäktiges ordförande i 31 år, tillika ordförande i kommunalstämman och pensionsstyrelsen.
Vi vågar till sist hoppas, att Seglora kommun skall fortsätta att utvecklas i samma takt som hittills, till båtnad för samtliga innevånare.

Seglora signatur