Kommunerna 1955: Skinnskattebergs landskommun

Skinnskattebergs kommun med sina 63267 hektar, Västmanlands största kommun, är belägen efter Hedströmsdalen - "den svenska järnhanteringens
födelseort" - med anor från 1300 talet. Under mitten av 1500 talet fanns inom dåvarande Skinnskattebergs socken 29 hyttor och 16 stångjärnshammare med en tillverkning som motsvarade 1/40 del av hela landets. Under mitten av 1700 talet lyckades den ärelystna hattpolitikern greve Gyllenborg samla hyttor och hammarepå en hand och lade därmed grunden till "Bruket". Det vandrade sedan ur hand i hand. 1909 nedlades järnhanteringen. Skogen, som tidigare varit förutsättningen för hyttdriften, utgör nu tillsammans med järn- och kopparmalmen från Riddarhyttegruvorna det ekonomiska underlaget för befolkningen och kommunens existens. De rikliga skogstillgångarna och goda konjunkturerna har medfört en kraftig expansion i huvudorten. Träindustrin ägs numera av Statens Skogsindustrier och är föremål för en fortlöpande utbyggnad.
Genom förvärv av den kyrkliga marken inom samhället har kommunen numera möjligheter att på ett rationellt sätt svara för bostadsbehovet. En relativt omfattande kommunal byggnadsverksamhet bedrives också sedan markfrågan löstes. Skinnskattebergs härad har sedan långa tider bestått av Gunnilbo, Hed och Skinnskattebergs kommun. Vid kommunsammanslagningen sammanfördes dessa i Skinnskattebergs storkommun och kommunens vapen utformades också efter det gamla härads sigillet.

Ett av de nybyggda bostadshusen i Skinnskatteberg.

Ett av pensionärshemmen i Skinnskatteberg.

Kommunalhuset.

Statens Skogsindustriers anläggningar i Skinnskatteberg sedda från sjön övre Vättern.