Kommunerna 1955: Stora Kils landskommun

Runt södra delen av Frykensjöarnas dalgång, Lövens långa sjö, ligger Stora Kils kommun. Den har gamla anor, och sockennamnet möter redan i tidig medeltid, men är en livskraftig och i sund utveckling stadd kommunbildning med oavbrutet stigande befolkningstal. På en höjd vid Nedre Fryken med milsvid utsikt uppåt dalgången ligger Stora Kils kyrka, en modern kyrka, uppförd åren 1929 - 1932 på gammal grund.

Bland kommunens många minnesrika gårdar märkes i första hand Apertin. En myndig biskop på 1600-talet byggde det ståtliga corps-de-logiet och hundra år senare ombyggdes det till nuvarande utseende av den driftiga "gammelgrevinnan" Sara Catharina Löwenhielm f. Linroth. I våra dagar är Apertin en mönstergård med åker i högsta kultur och teknisk utrustning av yppersta slag.

Även Lökene gårds historia är minnesrik. Officerarnas och baronernas tid är dock, vad denna gård beträffar, ett avslutat kapitel. Sedan 1890-talet är den i kommunens ägo. Manbyggnaden inrymmer ålderdomshem och avkastningen av jord och skog kommer kommunen tillgodo.

Från en av belysningsmasterna se vi Kils järnvägsstation, som är en viktig järnvägsknut. Stationen uppfördes i samband med Bergslagsbanans tillkomst och förutom denna järnväg passerar även Nordvästra stambanan och utgår Kil-Fryksdalens järnväg och Kil-Fryksta järnväg, som nu samtliga drivas av S.J. Järnvägarna ha gamla anor i Stora Kil - inom kommunens gränser finnes fem järnvägsstationer - och 1849 uppfördes Fryksta järnvägsstation (nuvarande Fryksta Pensionat) i samband med att Sveriges första järnväg byggdes mellan Fryksta vid Nedre Fryken och Lyckan vid Klarälven. Om denna järnväg minner nu endast resterna av järnvägsbanken och lokomotivet "Fryckstad", som byggdes för järnvägen 1856 och nu finnes på Järnvägsmuseet i Stockholm.