Kommunerna 1955: Tenhults landskommun

bildades vid "den stora revolutionen" av socknarna Rogberga, Barnarp, Ödestugu och Öggestorp. Kommunen fick sitt namn av huvudorten Tenhult, ett stationssamhälle med c:a 1200 invånare. Folkmängden i hela kommunen uppgår den 1 januari 1955 till 4339 personer. Den lägre siffran jämfört med antalet invånare vid kommunsammanslagningen beror på exkorporering av del av Hovslätts samhälle den 1/1 1954 (337 personer), vilket område överförts till Norrahammars köping.
Kommunens befolkning lever till stor del av jordbruk, vilket särskilt blomstrar i Tenhultsdalen ned mot Huskvarna med bördiga lerjordar och för Småland ovanligt lättarbetad jord i Barnarp. Mot Ödestugu tar de stora skogarna överhanden och gör jordbruken i förening med skogsbruk till goda inkomstkällor.

Bland industrier i kommunen märkes Esselte-Well AB:s anläggningar i Torsvik i Barnarp med c:a 175 anställda, där f.n. pågår stora om- och tillbyggnadsarbeten. Större delen av produktionen inriktas på kartong- och wellpapptillverkning men även ett mindre pappersbruk drivs vid anläggningen.
I Tenhult dominerar träindustrien med Franssons fabriker (c:a 40 anställda) och J. Hultgrens husinredningar (c:a 20 anställda) som de största.
I samband med kommunsammanslagningen centraliserades medelsförvaltningen och behovet av sammanträdes- och expeditionslokaler blev ytterligare markerat. Kommunalhuset, som projekterats redan år 1947, kunde påbörjas 1954 och beräknas liksom den nya brandstationen kunna tagas ibruk under sommaren. Före årets slut skall även det nya ålderdomshemmet med 34 vårdplatser och beläget på en av samhällets vackraste tomter stå färdigt och därmed fylla ett verkligt stort behov.

Kommunens tätorter håller på att upprustas med vatten- och avloppsledningar och en livlig byggnadsverksamhet pågår. I Tenhults samhälle har utvecklingen hunnit längst och nedanstående bilder talar sitt tydliga språk. Båda bilderna tagna vid samma vägskäl vid "Kråkebovägen".

År 1903.

År 1953.

I Tenhult ligger Jönköpings läns lanthushålls- och hemvårdarinneskola samt lantmannaskola, vilka båda drives av landstinget.

Tenhults kommun har att bjuda på en hel del fornlämningar med bl.a. gravhögar, gravfält och offerkälla vid Bogla, gravrösen vid Knivshult och Västraby, domarringar vid Östra Ubbarp o.s.v., vilket vittnar om en tidig bebyggelse i denna leende del av Småland. I historien återkommer Tenhult i samband med danskarnas krig i Sverige och skogvaktaren Mickels namn har förevigats genom ett minnesmärke i samhället.
Vissa delar av kommunen bjuder på storslagna naturscenerier och en liten sjö instucken här och där i naturen gör bilden av idyll fullständig.

Så är Tenhult ett vackert stycke Sverige, som befolkningen trivs med och som gör invånarna bofasta i en utsträckning, som icke är vanlig i en jäktad tid. Kommunens angelägenheter följs med intresse och det är med glädje, man kan konstatera, att Tenhult är en kommun i tillväxt och under framåtskridande.