Kristinehamns historia

Långt innan Kristinehamn 1642 erhöll stadsprivilegier var hamnen i Bro, Kristinehamns föregångare, en viktig utgångspunkt för bergslagens järnutförsel över Vänern. Här hölls marknad, och hertig Karl (sedermera Karl IX) hade här på 1570- och 1580-talen låtit bygga ett bruk och haft planer på att grunda en stad.

Den ökande betydelsen på 1600-talet för järnets västra utförselled via Vänern, Vänersborg och Göteborg gav nya förutsättningar för en stad. Järnutskeppningen över Bro hade på 1640-talet nått samma storleksordning som Karlstads, och expansionen fortsatte in i 1700-talet.

Trots återkommande strider om handelsräjonger och marknadsrättigheter växte Kristinehamn till en för tidens förhållanden medelstor stad och hade på 1770-talet ca 1 200 invånare.

Kristinehamn har efter 1800 tillhört de 30-40 största städerna i riket. Jämfört med andra städer var folkökningen starkast mellan 1845 och 1920; efter 1950 framstår den däremot som blygsam.

Kristinehamn har fortsatt att fylla en viktig funktion som utskeppningsort för järn- och skogsprodukter. Det har skapat livlig handel och en relativt stor samfärdselsektor. Under 1900-talet har näringsprofilen kompletterats med industri - trä- och verkstadsindustri - samt tjänster, inte minst sjukvård.