Sigtunas historia

Sigtuna är en av Sveriges äldsta städer och anlades redan under 970-talet efter en då fastlagd plan. Här ägde landets första myntning rum från mitten av 990-talet till tidigt 1030-tal. Forskningen ser numera Sigtuna som ett av Olof Skötkonungs och hans far Erik Segersälls försök att etablera sig i mälarområdet. Under 1070- och 1120-tal nämns Sigtuna som biskopssäte, men detta flyttades senast 1164 till Gamla Uppsala. Lämningar som förmodas ha varit en kyrka har daterats till sent 1000-tal.

Utanför det medeltida stadsområdet anlades en rad stenkyrkor. Efter att biskopssätet hade flyttats och Mälardalens urbanisering tagit fart förlorade Sigtuna sin tidigare så centrala roll. Staden växte fram till 1800-talets slut endast obetydligt, därefter starkare. Sigtuna har dock lyckats bevara sin karaktär av idyllisk småstad väl.

Under 1910-talet blev Sigtuna en viktig skolstad och kulturell samlingsplats. Senare har tillkomsten av Arlanda flygplats främjat utvecklingen, samtidigt som pendlingen till Stockholm har tilltagit. Stadens näringsliv domineras av transport och samfärdsel. Arlanda flygplats utgör största arbetsplats med 12000 anställda. Sigtuna har under 1900-talet utvecklats till ett utbildnings- och konferenscentrum åt bland andra Svenska kyrkan.

Vid grundandet hade Sigtuna en enda långgata som löpte ett stycke från stranden. Senare har ett system med tätt liggande tvärgränder växt fram. Huvudgatan, dagens Stora gatan, kallas numera Sveriges äldsta stadsgata, idag tätt bebyggd med mindre affärs- och bostadshus i trä från 1700- och 1800-talen. Vid Stora torget ligger rådhuset från 1744 kvar. Sigtuna har ännu karaktären av sekelskiftets lummiga trädgårdsstad.