Kommunerna 1955: Rängs landskommun

Stora Hammars gamla kyrka.
Kyrkan är från 1100-talet, sannolikt omkring 1165, byggd av någon Mårten Stenmästares lärjunge. Mårten Stenmästare byggde Lunds domkyrka och dog 1155. Det är så mycket av kyrkan som påminner om dennes arbeten, att man har känt sig förvissad om, att det varit någon Mårten Stenmästares elever, som uppfört denna kyrkobyggnad. Ursprungligen byggdes tornet och den närmast tornet belägna delen av kyrkan. På 1400-talet tillbyggdes kyrkan i öster. Innan tillbyggnaden fanns en triumfbåge med 2 st lejonbilder i ändarna. Liknande fanns även i en del andra kyrkor i sydvästra Skåne och dessa har blivit kallade lejonkyrkorna. När kyrkan tillbyggdes revs triumfbågen och lejonbilderna. Den ena bilden placerades i den östra gavelspetsen, där den ännu finns fullt synlig, den andra har förstörts eller förkommit. En del av triumfbågen finns ännu kvar, vilken jämte en del andra föremål från kyrkan placerats i en byggnad utanför kyrkan, det s.k. spruthuset, namnet kommer av att kyrkan hade egen brandspruta.
I den ursprungliga kyrkan fanns inget valv, vilket framgår av gamla målningar, som ännu är synliga. I valvet på den äldre delen av kyrkan finns målningar, som senare blivit överkalkade.
Kyrkan begagnades till 1902, då ny kyrka uppfördes, och det var meningen att den gamla kyrkan skulle rivas. Det lär ha ingått i byggmästarens för den nya kyrkans uppförande åtagande att även riva den gamla. Men denne lär ej ha sett på denna kyrka och när han senare fick se dess bastanta konstruktion, betackade han sig för att ha med dess rivning att göra. På det sättet lär kyrkan ha fått stå kvar. Den gick emellertid nu mot sitt förfall ganska fort. På 1920-talet togs initiativ för dess restaurering upp av släkten Lovén, vars anfäder varit präster i församlingen. En insamling företogs inom denna släkt och församlingen tillsköt en del. Kyrkan restaurerades och återinvigdes av biskop Rodhe annandag pingst 1929. Församlingen åtog sig i samband med restaureringen att för framtiden vårda och bevara kyrkan. Så sker också.
Kyrkan begagnas vid enstaka tillfällen för gudstjänster, bröllop, begravningar
och barndop.
Den förste prästen Lovén, som verkade här, kyrkoherden Petri Magni Lovenius, var född bondson i Loushult, gränsförsamlingen till Småland och Blekinge, kom hit 1753 och verkade här till 1785, då han efterträddes av sin son, mag. Pehr Magnus Lovén, som var präst i församlingarna och verkade här till 1832. Denne var fader till kyrkoherde Nils Lovén i Espö och Östra Klagstorp, berömd och vida känd under författarepseudonymen Nicolovius, bl.a. till folklivet i Skytts Härad. I Rängs prästgård, där Nicolovius var född, reste församlingen en minnestavla över denne år 1950. Den stora släkten Lovén, som härstammar från dessa anfäder och från vilken många betydande män utgått, uppehåller en livlig kontakt med denna gamla helgedom.
Så står den gamla kyrkan kvar och har blivit en stor turistattraktion för de
många, som söka sig hit till bygden. Det har sagts, att den utgör inte blott en stolthet för Stora Hammars församling, utan även ett fornminnesmärke av rang.

Kämpinge nya skola.
Kämpinge nya skola, som uppfördes år 1953 och togs i bruk vårterminen 1954, är som synes byggd i skånsk stil. Byggnaden, med sina långa låga längor, smälter synnerligen väl in i den gamla bebyggelsen på slätten, men är samtidigt fullt modern och tillfredsställer de högst ställda krav. Skolan inrymmer fyra klassrum, bibliotek, slöjdsal, barnbespisningslokaler samt lärarerum.

Väderkvarnen i stora Hammar.
Väderkvarnen i Stora Hammar har troligen tillkommit i mitten på 1600-talet, då påbud utgick från danske kungen om byggande av väderkvarnar. Den finns upptagen i 1662 års jordebok. Stora Hammars kyrka har troligen genom donation blivit ägare av den jord om 1 tunnland 24 kappland, som varit gemensam med kvarnen enligt kvarnkommissionens dom den 26 oktober 1698, med villkor att kvarnägaren "till kyrkan erlägger den ränta och onera av jorden med därtill hörande kvarn, som vederbör".
Kvarnen äges på 1600-talet av bl.a. borgmästarna i Malmö. I kyrkoherde Lars Kråkas i Räng bouppteckning år 1728 är väderkvarnen i Stora Hammar upptagen till ett värde av 320 Daler Smt. I Jordeboken 1736 står borgmästare Rasmus Sörensson i Skanör som ägare. 1771 säljes väderkvarnen för 1400 Daler Smt, varjämte tages den årliga kvarnsäden till Stora Hammars kyrka. 1776 övertager Rådman Nils Axelsson i Skanör kvarnen medelst byte av egendomen no 9 Kämpinge. Rådman Axelsson processar med Stora Hammars byamän om ett ängslycke till kvarnen, men det bliver utrett att till kvarnen hör endast en kålhage. Processen fördes ända till hovrätten.
När storskiftet bliver genomfört flyttas år 1783 kvarnen från Stora Hammars by till sin nuvarande plats. Vid Rådman Axelssons frånfälle 1783 säljes kvarnen på auktion i Skanörs auktionskammare till nämndemannen Jeppa Månsson i Stora Hammar för 741 Riksdaler 40 sk. Spec.
Efter att ha stått oanvänd en längre tid överlämnades kvarnen år 1950 som gåva till kommunen, som därvid förband sig att underhålla och bevara kvarnen för framtiden.

Falsterbokanalen.
Falsterbokanalen, belägen inom kommunen, farled mellan Kämpingebukten och Höllviken, påbörjades nyåret 1940 och öppnades officiellt för trafik den 1 januari 1942. Marken där kanalen skulle gå fram, ägdes av kyrkan - s.k. prästlönejord - och arrenderades av svenska staten. Arbetet utfördes i Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens regi efter konstruktions- och arbetsritningar av byråchefen Sven Stenberg och under ledning av chefen för Södra distriktet, Harald Orvarson. Kanalen har en längd av 16800 meter, varav 1600 meter genom själva Falsterbonäset. Vattendjupet är 7,2 meter. Under arbetet borttransporterades cirka 5 miljoner kubikmeter muddermassor av svenska, danska och holländska mudderverk och sandsugare. Betongkonstruktionerna utfördes av svenska firmor. Bron för järnvägs- och landsvägstrafiken inköptes från Danmark.
Den 3 juni 1950 hade 100000 fartyg passerat kanalen. Genom Falsterbokanalen har på ett utomordentligt sätt uppgiften att skapa en riskfri väg för sjöfarten lösts. Kanalen är en sevärdhet och har blivit en stor turistattraktion.