Kommunerna 1955: Stora Tuna landskommun

Redan för tusen år sedan var Stora Tuna en samlingsplats för Dalarnas folk. Under 1200-talet byggdes den första kyrkan och dessförinnan hade man i närheten av kyrkplatsen offrat till Frö för god årsväxt. Intill denna hedningarnas offerplats samlades sedan under flera sekler folk från provinsens alla socknar till Tuna ting, där man i ödesmättade tidevarv skrev rikshistoria i präntade beslut.
Även med blod och brand skrevs historia i Tunabygden, där Engelbrekts frihetsrörelse midsommardagen 1434 inledde folkresningen mot de främmande fogdarna genom att bränna Berganäs fäste vid en av Tunaforsarna. I Stora Tuna höll Gustav Vasa sin blodiga räfst med Dalarnas sockenhövdingar 1528 och socknens betydelse som centrum poängteras ytterligare genom att Karl IX år 1609 befallde att Tuna stad skulle anläggas vid kyrkan.
Sedan 1952 hör Torsångs socken till Stora Tuna kommun, som därmed räknar 11243 invånare.
I den ursprungliga jordbruksbygden på den mångmilavida Tunaslätten har byarna blomstrat av välmåga sedan sekler tillbaka och det ligger inte enbart poetisk dröm i skaldeorden:

I Tuna är gladare dagar
dess knapar har mättade magar
dess kullor har kinder som skina
och vört står i pannmur och tina.

Gruvlavar i Idkerberget.

Industrialismen och den nya tiden har under de senare åren gjort sig gällande även i Stora Tuna. Många av de ursprungliga byarna i synnerhet de utmed riks 10-ans och riks 12-ans pulserande trafikådrer har förvandlats till små tätorter genom industrianläggningar och snabbväxande bostadsbebyggelse. Många tunnland av den odlade jorden, som förr utgjorde 16% av landsarealen, har därvid förvandlats till industri- och bostadskvarter.
I de malmförande Tunabergen bryts alltjämt järnmalm och högt över granskogarna höjer sig moderna gruvlavar såväl vid Idkerbergets som Tuna-Hästbergs gruvfält. Vid denna gruvindustri har omkring 350 personer sysselsättning.
Av större livsmedelsindustrier i Stora Tuna kan nämnas Kopparbergs läns andelsslakteri, Dalabagarns mjukbrödsbageri och aktiebolaget Tunabröd. Dessutom finns inom socknen ett flertal andra industrier som tillsammans med hantverksgrenar av skilda slag sysselsätter en stor del av befolkningen.

Sockenstugan som användes fram till år 1929.

Kyrkskolan.

Modernäringen jordbruket ger alltjämt bröd åt cirka 20% av invånarna och bygden bjuder alla dessa näringsidkare och övriga inbyggare en god trivsel som gör att Tunaborna älskar sin slätt, dess byar och blånande berg. För Tunabon i förskingringen finns ingen kärare låt än "Marschen går till Tuna". Det är marschen åter till en kär hembygd.