Kommunerna 1955: Valbo landskommun

Valbo rubrik

Valbo kommunalhus

Valbo kommunalhus

Valbo är Gästriklands största socken, ifråga om folkmängden, och gränsar till Gävle stad, Sandvikens stad, Älvkarleby, Hille, Ockelbo, Hedesunda och Årsunda kommuner. Kommunens areal utgör 50361 hektar, varav c:a 3480 hektar åker. Valbo är en gammal kulturbygd och kan med all sannolikhet antagas vara en av de först bebyggda trakterna i provinsen. En mängd ättehögar, flera runstenar och andra fornminnesmärken vittna härom.
År 1750 hade Valbo en folkmängd av 1748 personer - hundra år senare har folkmängden stigit till 4387 personer. Störst var folkmängden år 1909, då den utgjorde 13185 personer. År 1910 inkorporerade Gävle stad ett område från Valbo, varvid folkmängden minskade med 2906 personer. Genom gränsregleringar år 1939 överfördes 25 personer till Gävle stad och 252 personer till Älvkarleby kommun. Den 1 januari 1955 hade Valbo en folkmängd av 12895 personer, varav 6681 män och 6214 kvinnor.
Större delen av befolkningen är koncentrerad till bebyggelseområden utmed järnvägslinjerna Gävle-Sala och Gävle-Uppsala.
Intill 1500-talet var socknen en utpräglad jordbruksbygd. Den väsentliga orsaken till bygdens fortgående omvandling till blandad jordbruks- och industribygd har legat i den rika tillgången på vattendrag med lätt utyggda vattenfall samt i skogstillgången. Den redan under 1500-talet begynnande småindustriella driften fick under de två följande århundrandena sin största utveckling, om man tar hänsyn till antalet anläggningar, för att senare under 1700- och 1800-talet gå tillbaka, i samband med en begynnande koncentrering, till vissa ur vattenkraftsynpunkt gynnsamt belägna områden. I anslutning till nämnda koncentrering, järnvägarnas tillkomst och de stora bolagsbildningarna i slutet på 1800-talet och början på detta århundrade, utvecklades en del småindustrier till stordrift.

Bland de större företagen inom socknen kan nämnas: Forsbacka Jernverk med 650 anställda, Mackmyra Sulfit AB med 250 anställda, Stockholm-Gävle Slakteriförening med 110 anställda, AB Durotapet med 75 anställda. Förutom nämnda företag har kommuen ett flertal småindustrier, såsom cemtentgjuterier, tegelbruk, karosserifabriker, spikfabrik, ullspinnerier, sågar, snickerifabriker, tråddrageri, litografiskt tryckeri, syfabrik, kvarnar, mekaniska verkstäder, galvaniseringsfabrik, leksaksfabrik, bryggerier, handelsträdgårdar. Antalet anställda inom dessa småindustrier varierar från ett par personer upp till ett femtiotal.
Befolkningens fördelning å skilda försörjningskällor utgör ungefärligen följande:

Jordbruk med binäringar 23,5 %
Industri och hantverk 54,2 %
Samfärdsel och handel 13,3 %
Allmän förvaltningstjänst och fria yrken 4,4 %
Husligt arbete och ospec. verksamhet 4,6 %

För Valbos del har, som inom de flesta andra kommuner i vårt land, den kommunala verksamheten ökat oavbrutet. Denna ökning har gjort sig märkbar sedan början på 1940-talet, genom en allt större aktivitet ifråga om byggnadsplanering, bostadförsörjningen, vatten- och avloppsanläggningar m.m. Enligt 1940 års utgifts- och inkomststat beräknandes den borgerliga kommunens utgifter till kronor 1028445:- och inkomsterna till 556268:- kronor. I 1955 års stat är utgifterna beräknade till 5081751:- kronor och inkomsterna till 2562269:- kronor. Antalet skattekronor 1940 utgjorde 74551 och 1955 370037. Utdebiteringen för den borgerliga kommunen 1940 kronor 7:53 och för 1955 kronor 6:13. Valbo har för närvarande den lägsta utdebiteringen i Gästrikland.
År 1940 uppgick kommunens egna fonder till kronor 207840:- och 1955 till kronor 3524465:-. Skulderna år 1940 utgjorde kronor 294099:- och 1955 kronor 7665:-.
Sedan början på 1940-talet har kommunen förmedlat lån till bostäder enligt följande:

  Antal lånebelopp godk. prod.-kostn.
Lån till nybyggnad av egnahem: 244 4050209:- 9275370:-
Lån till ombyggnad av egnahem: 33 532130:- 1055735:-
Lån till förbättring av egnahem: 44 202900:- 239770:-
Lån till nybyggn. av flerfamiljshus: 7 1236650:- 3267300:-
Summa kr.:   6021889:- 13838175:-

Under den senaste 10-årsperioden har kommunen uppfört en ny skola med gymnastiksal för c:a 1 miljon kronor samt renoverat äldre skolor och lärarbostäder för betydande belopp. Kommunen har för närvarande 14 skolor med 67 läraravdelningar. Skolbarnsbespisning är införd vid alla skolor.

Valbo Forsbacka brukssamhälle

Forsbacka brukssamhälle

Valbo Mackmyra sulfitfabrik

Mackmyra sulfitfabrik

Vidare har under nämnda period uppförts 3 pensionärshem om sammanlagt 46 lägenheter samt utbyggt vatten- och avloppsledningar för c:a 4 miljoner kronor. Några lån för anläggningarna har icke behövt tagas.
Kommunen har hela delsförvaltningen centraliserad till kommunalkontoret sedan 1938. Därefter har kommunalkontoret succesivt övertagit även övriga förvaltningsuppgifter och det expeditionella arbetet för ett flertal nämnder och styrelser. Undantagna för närvarande äro folkskolestyrelsens, brandstyrelsens, hälsovårdsnämndens och pensionärsnämndens uppgifter. Då medelsförvaltningen centraliserades hade, till en början, kontoret 3 anställda. För närvarande är antalet anställda 16.

Med det anförda ha vi velat ge en liten uppfattning om kommunens utveckling och den kommunala verksamhetens omfattning.

Valbo signaturer

Valbo Forsbacka Jernverk

Forsbacka Jernverk

Valbo bostadsområde Valbohem

Stiftelsen Valbohems bostadsområde

Valbo Hagaström villabebyggelse

Villabebyggelse i Hagaström

Valbo Gavleån bebyggelse

Bebyggelse vid Gavleån

Valbo pensionärshem

Pensionärshem

Valbo idrottsplats

Valbo idrottsplats

Valbo Furuviksparken strandbad

Strandbadet i Furuviksparken

Valbo kyrka flygfoto

Valbo kyrka

Valbo Ludvigsbergs skola

Ludvigsbergs 100-åriga skola.

Valbo Forsbacka gamla skola

Gamla skolan i Forsbacka

Valbo Hagaström skola

Socknens nybyggda skola i Hagaström