Djursholms historia

Det sedan medeltiden kända godset Djursholm (namnet omnämns först 1432 och syftade då på ön Gamla Djursholm) ombildades under 1889 under ledning av finansmannen Henrik Palme till Djursholms AB. Syftet var att i nationalromantisk pionjäranda bygga en trädgårdsstad. Den för detta syfte nödvändiga spårvägslinjen öppnades 1890 som en bibana till järnvägen Stockholm-Rimbo. År 1895 elektrifierades denna smalspåriga linje samt hushållen, som bestod av patriciervillor på skogstomter (5000-10000 kvm stora).

I begynnelsen inrymdes i Djursholms slott såväl villakontor som apotek, post och skola. Författare som Viktor Rydberg och Verner von Heidenstam och konstnärer som Elsa Beskow och Alice Tegnér gav Djursholm hög status som villastad. Först 1924 hade alla ledningssystem och samhällsfunktioner överförts till staden från Djursholms AB. Djursholm var köping 1901-14 och därefter stad till 1971, då samhället inkorporerades i Danderyds kommun.

I Djursholms slott (tidigare huvudbyggnad på godset Djursholm) ingår byggnadsdelar från senare delen av medeltiden. Vid en ombyggnad under 1600-talets förra hälft fick det sin nuvarande omfattning och form. På 1890-talet restaurerades slottet i barockstil. Fasadutformningen förenklades vid en ny restaurering 1959-61. I fyra salar finns stuckaturtak från 1600-talets senare del.

Djursholms kapell, invigt 1902, är byggt på enskilt initiativ efter ritningar av Fredrik Liljekvist. Det är uppfört av delvis reveterat trä i villastil med inslag av både nygotik och jugend. Det åttkantiga tornet är asymmetriskt placerat. Korets dekorationsmålningar är utförda av Natanael Beskow, under många år kapellets predikant. Altarskåpet från ca 1500 har möjligen tillhört Årdala kyrka. Som många andra villaförorter har Djursholm få affärer, men kring det moderna torget ligger en del serviceinrättningar med biblioteket som dominerande byggnad.