Vadstenas historia

Vadstena växte fram i nära anslutning till Birgittinklostret, på klostrets mark. Dokumentariska belägg tyder på att en stadsbildning fanns redan på 1380-talet; privilegierna förlänades år 1400 av drottning Margareta.

Närheten till Bergslagen bidrog till att stärka Vadstenas ställning som ekonomisk knutpunkt och utförselhamn till angränsande landskap, och klostret utvecklades under 1400-talet till en rik institution och ett skandinaviskt kulturcentrum. Ett ständigt inflöde av pilgrimer och andra resande skapade ekonomisk och kulturell variation i det senmedeltida Vadstena, som också blev en viktig politisk knutpunkt och mötesplats.

Efter reformationen minskade klostrets betydelse, och 1595 stängdes det helt. Trots ett beslut 1544 att lägga en av de nya riksborgarna i Vadstena började staden stagnera, och invånarantalet var på 1770-talet ca 1 400. Staden har därefter utvecklats i lugn takt. Invånarantalet var under 1800-talets andra hälft strax över 2000, och tillväxten har även därefter varit måttlig. Vadstena har främst haft karaktären av servicestad, med en stor sjukvårdssektor under 1900-talet, dominerad av Birgittas sjukhus.