Kommunerna 1955: Skurups köping

Flygbild över Skurup.

Skurups köping är belägen i Vemmenhögs härad mellan Malmö och Ystad. Åt norr ser man från samhället Romeleåsens mäktiga krön och i söder skymtar havet. Kommungränsen är en nästan ellipsformig slinga, som innesluter 3697 ha, och därinom bor 4823 människor. Befolkningen är fördelad med något mer än hälften i en tätort, som motsvarar den år 1914 grundade "gamla köpingen", samt övriga delen av invånarna boende på rena landsbygden. Som en kärna ligger tätorten på alla sidor famnad av öppna slätten. Som raka streck löpa vägarna ute från bygden in mot köpingens medelpunkt, och typiskt för samhället är vägkorsen. Det mest kända, Femkorset, visar väg mot fem olika väderstreck och ett liknande och lika gammalt finns i Skurups by.
Skurups köping av i dag är något annat och vida mer än köpingen av 1914. Dock icke så att en ny samhällsbildning uppstått. Då "gamla köpingen" och socknen vid årskiftet 1948 - 1949 förenades med varandra innebar detta endast en återgång till en uråldrig enhet, som brutits genom uppkomsten av municipalsamhället Skurup år 1895 och köpingsbildningen år 1914. Genom kommunsammanslagningen blev hela området innanför den sekelgamla kommungränsen en administrativ enhet liksom det länge varit en ekonomisk enhet och hållits samman som en kyrklig och kulturell enhet. År 1952 den 1 jan. uppgick även den lilla kommunen Hassle-Bösarp i Skurups köping. Bygden är gammal. Skurups kyrka byggdes troligen under 1100- talet och vägarna vid kyrkan omtalas i handlingar från 1600-talet. Inte långt från kyrkan låg ett gammalt fäste "Skuderup" vars namn går igen i våra dagars Skurup.
Svaneholms slott, hela bygdens pärla och klenod, uppfördes i början på 1500-talet. Det ena århundradet följde det andra, och utvecklingen gick långsamt. Men på 1700-talet började friskare vindar blåsa. De kom med Rutger Maclean, som år 1782 blev ägare till Svaneholm och därmed praktiskt taget till alla hemman inom nuvarande köpingsområdet. Rutger Maclean fattade som en livsuppgift att genom ett förbättrat åkerbruk lyfta sina underlydande upp ur fattigdom och nöd, men han ville därjämte vidga deras horisont, mobilisera deras viljekraft och utrota rådande fördomar. Maclean är mest känd som jordbruksreformator. Åren 1783 - 1785 genomförde han enskifte av ägorna till Skurups, Sandåkras, Hyltebergas och Saritslövs byar, vilka samtliga lydde under Svaneholm och hade all sin jord i nuvarande köpingsområdet.

Svaneholms slott

Friherre Maclean var en anhängare av rationalismen, och detta framträder skarpt i hans sätt att dela upp jorden. Efter linjal drogs ägogränserna upp, och spikrakt lades vägarna genom trakten. Än i dag har tätorten sitt mönster av de Macleanska linjerna, och utvecklingen från hans tid och intill nu har i stadsplan och vägbygge haft Macleans rutnät som stomme. Men Maclean var mycket mer än pionjär för en rationell uppdelning av åkerjorden. Han var sin tids störste byggmästare i fråga om uppförande av nya lantgårdar. Under den korta tidrymden av några få år byggdes på den enskiftade jorden ett 70-tal gårdar efter en metod, som hade godsherren själv till upphovsman. Väggarna, 60 - 70 cm tjocka stampades samman i formar och materialet var halmblandad lera.
Herren till Svaneholm var en mångkunnig man, väl förfaren i matematik och mekanik, och långt före sin tid i kunskap och insikt om jordens rätta skötsel. Han gav råd och anvisningar om ändamålsenliga åkerbruksreskap och lät på Svaneholm förfärdiga en samling reskap, som blevo förebilder för händiga snickare och bysmeder. Han konstruerade bl.a. ett helt nytt årder, som ännu bevaras i hembygdsföreningens samlingar på Svaneholms slott. Med maktspråk hade Maclean genomfört jorddelningsreformen och med tvingande bud förmådde han sina underlydande att dika jorden, gödsla den nätt, bruka den i skiftesomgång, odla baljväxter m.m. I hans arrendekontrakt gavs besked om dylika ting, och dessutom författade han en lärobok i lantbruk för Skurups socken. Maclean kan väl kallas en diktator, men han var en makthavare, som ledde sina underlydande till frihet. Först och främst befriade han dem från hoveri-skyldigheten. Mången torpare och statkarl, som icke vetat av någon ljusning i sin tröstlösa tillvaro, blev genom Maclean självständig och välbärgad brukare av ett hemman. Man kan gott säga, att genom Maclean genomfördes på några år en ekonomisk och social revolution. Ytterligare är att säga om Maclean, att han var en uppfostrare av stora mått. Nykterhet krävde han, eftertanke och beräkning. Betecknande äro hans
ord "En högre upplysning skall folket visa, att dess själv- ständighet, frihet och välmakt vila på åkerbrukets fullkomlighet". Upplysning ville han ge, och han tänkte därvid icke minst på ungdomen. Redan år 1792 skänkte han ett "gatehus" i Skurups by att användas som lokal för folkskola. Skolhuset låg på tomten invid vägkorset, där gamla lantmannaskolan är belägen.

År 1795 inrättades även en skola i Sandåkra. Maclean skänkte böcker till skolorna, och Skurup har ovedersägligen haft landets första skolbibliotek. Förteckningen över böckerna är bevarade. I arbetet på att främja folkundervisningen hade Maclean som främste medhjälpare prosten Jeune Hjort, som torde vara upphovsman till en år 1823 daterad "scholeordning", vilken utmärkes av humanitet och förståelse för de unga.
Genom Macleans åtgöranden gavs åt Skurups by en kommersiell betydelse, som den tidigare ej haft. Han bestämde nämligen, att de marknader, som tidigare hållits i Sandåkra, skulle förläggas till ett för ändamålet reserverat markområde i byn. Vägkorset i byn blev en livligt befaren plats, och med tiden grundades här de första fasta affärerna i bygden. Vid vägkorset i Skurups by bodde också provinsialläkaren och där fanns apotek. Är 1874 fick Skurup järnvägsförbindelse med Malmö och Ystad. Därmed skapades förutsättningar för en intensivare ekonomisk verksamhet i det snabbt uppväxande samhället kring Skurups järnvägsstation. Handelns tyngdpunkt flyttas nu från byn till stationen och Femkorset. Redan under banans byggnad kom en av samhällets första köpmän, Kullenberg, åkande på ett gruståg till Skurup och grundade en affärsrörelse intill Järnvägsgatan, som nu innehaves av tredje generationen. Hans Andersson kom år 1881 till Skurup och utbyggde i Skurup en handelsrörelse, som pågått i mer än hundra år, och som numera uppdelats i skilda företag, vilka i Skurup ledas av hans ättlingar i tredje och fjärde generationen. Vid Femkorset var det en brödratrio, som satte i gång affärer. Bröderna Fredrik och Ludvig Wickström grundade där en järnkramhandel, som utvecklats under skickliga ledare och i våra dagar utgöras av Wickströms Maskinaffär och Wickströms Järnhandel.

Skurups kyrka

Den förra drives både som handel med maskiner och som industriföretag och sysselsätter omkring ett 40-tal personer. En tredje broder Erik Wickström började den spannmåls- och timmeraffär, som numer bär namnet A.-B. E. Öhnér. Kooperationen fick fotfäste i Skurup år 1902, då Skurups Handelsförening grundades. Detta företag har i Skurup 5 butiker. Under åren efter 1870-talet har Skurups köping ständigt utvecklats som handelscentrum. Utmed Kyrkogatan, Järnvägsgatan, Norregatan och Södergatan finns affärer i så gott som varje hus. Sedan bilismens genombrott har vägarna som trafikmedel upplevt en renässans och det har i sin tur gett ökad livaktighet åt köpenskap i Skurup. Numera är Skurup även ett viktigt centrum för busstrafiken med sju busslinjer åt olika håll. Åren närmast efter järnvägens öppnande var för Skurup en verklig nybyggar- och grundartid med högkonjunktur inom ett flertal yrken. Redan i början av 1880-talet kom den första industriella verksamheten i form av en liten mekanisk verkstad, som år 1892 övertogs av F. W. Haker. Numera ingår Hakers anläggningar i AVA-koncernen, men en son till företagets grundare ingenjör Sune Haker leder driften, som liksom det mesta av övrig industri i Skurup är inriktad på tillverkning av maskiner för jordbrukets behov. Inom Hakers område har numera AVA-koncernen sin konstruktionsavdelning där nya maskiner ritas, bygges och sedan prövas i skånskt lantbruk. Haker sysselsätter f.n. 105 arbetare och 16 tjänstemän. Bröderna Anderssons gjuteri grundades år 1903 och har genomgått en storartad utveckling. Företaget startades av bröderna Emil och Olof Andersson, och det är deras söner, som nu leder det hela. Halmpressar och hästhackor har varit viktiga artiklar i firmans produktion och är det alltjämt, men man lägger numera
an på att tillverka traktordrivna och traktorburna jordbruksredskap. Företaget har 93 anställda och välver planer på utbyggnad och nyförvärv av mark för sin verksamhet. Skurups Tegelbruk har ett 20-tal anställda.

Lantmannaskolan med pilevall

I samband med den allmänna industriella utvecklingen har även beretts sysselsättning för kvinnlig arbetskraft. Trelleborgs Gummifabriks konfektionsavdelning i Skurup ger arbete åt 128 personer mest kvinnor. Sammanlagt har samhället nu 28 industriföretag med över 400 anställda. Hantverket är i Skurup en viktig faktor i näringslivet.
Alltsedan Macleans dagar har i samhället och bygden funnits ett levande intresse för undervisning och utbildning. Skurups by kom att bli en medelpunkt för hela Vemmenhögs härad och angränsande härader genom den år 1888 grundade folkhögsskolan. Den förste rektorn var Nils Hansson. Från folkhögsskolan har under årens lopp utgått nära 4000 elever. Många av dem har blivit ledande män i kommun, samhälle och näringsliv och några har gjort sin stämma hörd i riksdagen och vid konungens rådsbord. Från 1908 till 1941 leddes skolan av rektor Nils Buhre. Nuvarande rektorn Stig Lundgren har glädjen att se elever i hundratal årligen samlas till skolan. Skurups by blev en medelpunkt för facklig inriktad utbildning av jordbrukare. Lantmannaskolan inrättades där år 1908 och dess förste rektor var Magnus Månsson. Han efterträddes av rektor Albert Olsson, som lyckades skaffa skolan moderna, välutrustade lokaler och även eget skoljordbruk. Rektor Georg Bengtsson leder nu arbetet vid Lantmannaskolan, och dess resurser begagnas i stigande omfattning för en mångfald kurser med aktuella utbildningssyften.
Samrealskola byggdes i Skurup år 1908. Med tiden har de ursprungliga lokalerna blivit för små. Trots en besvärande, ja i viss mån olidlig trångboddhet har skolan fyllt en viktig uppgift och har årligen omkring hundratalet elever. Rektor för samrealskolan är Holger Holmgren. Folkskoleväsendet har genomgått en storartad utveckling. Ny folkskola uppfördes år 1926 i köpingens centrum, och nya skolbyggnader kom till i Sandåkra och Svaneholm några år senare. Från innevarande hösttermin anordnas i Skurups skolor försöksverksamhet med enhetsskola, och beslut har fattats att undervisning även skall omfatta ett treårigt högstadium. Skolledare är distriktsöverlärare Ernst Jeppsson. Sedan några år har Skurup även en livligt uppskattad yrkesskola, som årligen har hundratals elever.
Vi är glada över att bo i Skurups köping. Gärna bjuder vi våra gäster upp till Svaneholm och visar, vad bygden äger av minnen i hembygdsföreningens samlingar eller vandrar omkring med dem i den vackra slottsparken. Ett besök i Skurups kyrka hör också till. De ärevördiga valven smyckas av medeltidsmålningar utförda av den omtalade Snårestadsmästaren. Kyrkoherde Gunnar Wallin blir gärna ciceron vid en rundvandring i templet. Som skåningar har vi även den egenheten, att vi gärna bjuder våra gäster på "en bid mad".
Välkommen!